Mål 13 - Bekämpa klimatförändringar
Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
Vilhelmina kommun har inte formulerat någon egen vision för sitt klimatarbete utan bygger det, enligt klimat- och energistrategin, på generationsmålet i Sveriges miljömål; ”…att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Klimat- och energistrategin presenterar mål för minskad klimatpåverkan som bygger på den lokala utvecklingsstrategin (LUS). När det gäller energianvändningen arbetar Vilhelmina kommun för effektiv användning av elenergi samt utfasning av fossila bränslen till förmån för förnybara bränslen både inom kommunal verksamhet och i kommunen som geografiskt område. Kommunen arbetar även för ett återföringssystem vid utvinning/nyttjande av naturresurser inom kommunen.
Kommunens gröna översiktsplan styr mot en flerkärnighet där bebyggelse- och serviceutveckling ska kunna ske samlat, men ändå inom flera geografiska områden i kommunen för att på ett effektivt sätt både kunna nyttja och värna naturmiljön och minska negativ påverkan på klimatet. Samlad bebyggelse ökar möjligheten att organisera vatten och avlopp samt avfallshantering. Det ökar även möjligheter för fler människor att gå och cykla till viktiga målpunkter och kommunen samverkar med Region Västerbotten och Trafikverket bl a i syfte att skapa bättre trafikmiljöer för oskyddade trafikanter. Samlad bebyggelse gör det också lättare för människor att välja kollektivtrafik. Kollektivtrafik är kostsam för kommunen och de långa avstånden inom kommunen och till andra orter i och utanför länet medför stora svårigheter att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik. Vilhelmina kommun har dock valt att anordna i princip all skolskjuts med allmän kollektivtrafik och ringbilslinjer ska finnas mellan servicenoder och byar med bofast befolkning. Genom detta och att den inomkommunala kollektivtrafiken så långt det är möjligt har anslutningar till stomlinjetrafik, tåg och förhoppningsvis snart flyg försöker kommunen bidra till att möjliggöra ett minskat bilberoende. Kommunen vill även, tillsammans med övriga inlandskommuner, verka för förbättrad funktion och kapacitet för både person- och godstransporter på Inlandsbanan.
Kommunens strategi för laddinfrastruktur inriktar sig främst till stöttning av ”marknaden” genom att vara behjälplig i frågor gällande tillgång till mark och andra typer av etableringsfrågor. Ett begränsat antal laddstolpar, i privat regi, finns på några få platser i kommunen. Förutsättningarna för såväl privatpersoner som verksamhetsutövare gällande en snabb övergång till förnybara bränslen har dock hittills varit mycket begränsade. Kommunen har själv tagit initiativ till övergång från fossila bränslen till HVO100 inom egna verksamheter (kommunalteknisk utrustning och fordon). Målsättningen är att föregå med gott exempel och att driva på marknaden för publik tillgång på HVO100 eller andra motsvarande bränslen.
Tjänsteresor sker inom vissa verksamheter i stor utsträckning med bil. Tjänsteresor ska dock i enlighet med kommunens resepolicy i första hand ske med kollektivtrafik (buss eller tåg) om detta är möjligt. Knappt hälften av kommunorganisationens fordon är miljöbilsklassade. En satsning pågår för att kraftigt öka andelen. Kommunens fordonspolicy anger målsättningen att kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030. Digitala körjournaler hjälper till att minska utsläppen, antalet tjänsteresor skall hållas till ett minimum samt att digitala möten skall i första hand väljas. Hemarbete för kommunanställda som har möjlighet till det uppmuntras, vilket medför möjlighet att minska antalet resor och mil till och från jobbet.
Kommunen erbjuder, via Storumans kommun, kostnadsfri energi- och klimatrådgivning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar, organisationer och företag. Bygglovavdelningen arbetar med att väcka intresset för att minska klimatpåverkan i bostäder, fastigheter och verksamhetslokaler och ställer krav kopplat till energi och klimat.
Kommunens kostverksamhet minskar matens negativa miljöpåverkan genom att minska matsvinn och ta hand om matrester på olika sätt. En annan viktig del är menyernas sammansättning. I skollunchmenyn serveras det fisk en gång i veckan, vegetariskt minst en gång per vecka och sedan ett par år tillbaka ersätts en del rött kött med fisk, kyckling eller vegetariskt. Klimatpåverkan uppskattas ha minskat med nästan 50 procent.
Situationen för målet
I Vilhelmina kommun upplevs redan idag en ökning av extrema väderhändelser som kraftig nederbörd och starkare vindar samt en ökad risk för ras, skred och erosion. Krisberedskap innefattar bland annat att minska risken för säkerhetshotande kriser, värna om invånarnas hälsa och liv samt upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid krissituationer som kan uppstå exempelvis vid extremväder. Krisberedskap innefattar alltså både ett förebyggande arbete samt insatser vid akuta situationer. En tjänsteman finns i beredskap dygnet runt som bevakar händelser i kommunen. Vid behov aktiveras vår stabsfunktion som ska agera senast 3 timmar efter larm och har en uthållighet på minst sju dygn. Kommunen har tillsatt en krisberedskapssamordnare som ska hantera övningar och säkerställa kommunens krisberedskap i samverkan med räddningstjänsten.
Säsongen för vintertransporter/-aktiviteter har blivit kortare. Sammantaget verkar klimatet orsaka fler och mer omfattande skador på vägarna i kommunen (se även mål 9 om bland annat robust infrastruktur). Klimatförändringar orsakar förändrade förhållanden och livsmiljöer för växt- och djurarter och flera branscher i näringslivet påverkas direkt eller indirekt. Förändrade förhållanden på andra håll i Sverige och världen kan öka kommunens attraktivitet som boendeort eller besöksmål, vilket är att se som en stor möjlighet förutsatt att man arbetar för klimatneutrala transporter.
Vilhelmina ligger relativt bra till i jämförelse med andra kommuner vad gäller totala utsläpp av växthusgaser. De totala utsläppen av växthusgaser inom Vilhelmina kommuns gränser (enligt SMHI:s emissionsdatabas) var år 2019 drygt 37 000 ton per år, eller ca 5,5 ton per person. Utsläppen har nästan halverats sedan 1990, då de totala utsläppen var närmare 70 000 ton. Statistiken rör de utsläpp som sker inom kommunens gränser och har inte med utrikes transporter eller konsumtion av varor. Om man räknar in konsumtion släpper en genomsnittlig svensk ut 10 ton, enligt nationella beräkningar. För att klara att hålla klimatförändringarna på en säker nivå behöver utsläppen minska till 1 ton per person år 2050.
Som i många andra glesbygdskommuner, särskilt i norra Sverige, är transporter den stora utmaningen när det gäller utsläpp av växthusgaser. Körsträckorna är långa och andelen fordon som går på förnybara bränslen ännu låg. Mer än hälften av koldioxidutsläppen i Vilhelmina kommer från transporter ‒ 2,9 ton per invånare eller totalt ca 19 600 ton växthusgaser för år 2019, varav ca 13 000 ton från personbilar.
