Mål 11 - Hållbara städer och samhällen

Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer hur mark skall användas och bebyggas inom kommunen. Kommunen har därmed en helt central roll för att uppnå alla delmålen under mål 11 - säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder; tillgång till hållbara transportsystem; inkluderande och hållbar planering och förvaltning av bebyggelse; skydd av kultur- och naturarv; mildra negativa effekter av naturkatastrofer; städernas miljöpåverkan; säkra och inkluderande grönområden.

I enlighet med översiktsplanen ska kommunen växa hållbart genom en flerkärnighet. Kärnområden för bebyggelseutveckling med servicenoder har pekats ut för tätorten med närliggande byar, i Kultsjödalen samt i Vojmådalen. Koncentration av bebyggelse ger bättre förutsättningar att bygga för hållbart VA, avfallshantering, transporter, tillgång till samhällsservice m.m. Bostadsbyggandet ska också ta hänsyn till miljön och till lokala förutsättningar och traditioner, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Det kommunala bostadsbolaget Vilhelmina bostäder (VIBO) är kommunens viktigaste redskap för att främja en god bostadsförsörjning som ger ett gott utbud av bra bostäder till rimliga hyror för invånare i olika åldrar och med olika socioekonomiska förutsättningar. VIBO ska vara ett föredöme som socialt ansvarstagande samhällsaktör och i hållbarhets- och miljöfrågor. Kommunen har ännu ingen strategi för bostadsförsörjning i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, men målsättningen (enligt översiktsplanen) är att ta fram en sådan.

Plan- och bygglagen samt miljöbalken innehåller bestämmelser som styr arbetet med hållbar utveckling och den fysiska planeringen. "I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer." (Plan- och bygglag (2010:900), 1 kap. 1 §).

Kommunens översiktsplan har en central funktion och utgår förutom från kommunens målsättningar även från relevanta nationella och regionala mål. Arbetet med att ta fram översiktsplaner och detaljplaner är också lagstadgat demokratiska processer och de omfattas av bestämmelser kring miljöbedömningar. Kommunens planarbete väger samman allmänna och enskilda intressen för att nå en bra helhetslösning. Lokal utvecklingsstrategi, klimat och energistrategi, strategi för laddinfrastruktur samt skog- och markpolicy syftar till att ge ytterligare vägledning i samhällsplanering och markanvändningsfrågor.

Vilhelmina kommun har för det expansiva området i Kittelfjäll en fördjupad översiktsplan och ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som hanterar landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunen har stärkt hållbarhetsfrågorna i den fysiska planeringen genom att översiktsplanen har fått en ”grön” profil, d.v.s. en utgångspunkt i ett landskapsperspektiv, grön infrastruktur och att den presenterar konsekvensbedömningar av prioriteringar och vägledningar utifrån såväl ekologisk och social som ekonomisk hållbarhet. I detaljplaner tas också hänsyn till bland annat geotekniska aspekter, dagvattenhantering, avfallshantering, grönytor och trygghetsfrågor.

Kommunen ansvarar för förvaltning och utveckling av kommunens grönytor, tätortsnära natur, gator och vägar samt, i samverkan med Trafikverket, trafiksäkerhet. Kommunen sköter nybyggnad, drift och underhåll av egna lokaler och fastigheter, såsom skolor. Kommunen arbetar med prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagstiftningen.

Samhällsplanering är ett centralt verktyg som kan göra det lätt att göra rätt för miljön. Men kommunen bestämmer inte över hur invånarna väljer att leva sina liv. Kommunens arbete med information och rådgivning är viktigt för att underlätta för invånarna att göra medvetna val.

Situationen för målet

Vilhelmina är en glesbygdskommun med sjunkande bofast befolkning. Det bor 0,8 invånare per kvadratkilometer. Medelåldern bland medborgarna är 45,4 år och andelen äldre i befolkningen är alltså hög, vilket medför att utvecklingen går mot att allt färre ska försörja allt fler när det gäller kommunal service som skola, vård och omsorg.

Ungefär hälften av kommunens ca 6 500 invånare bor i Vilhelmina tätort och resterande är spridda i byar av olika storlek, främst längs kommunens två fjälldalar. Det finns ett 60-tal lägenhetshus i kommunen, ca 2200 villor och nästan 3900 fritidshus. Expansionen av fritidshusbebyggelse i fjälldalarna är mycket kraftig, vilket medför både miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Hög byggtakt medför risk för brister i planering, byggande samt miljö- och klimatpåverkan. Den ökade fritidshusbefolkningen medför även ökad trafik och ökade trafiksäkerhetsproblem då det regionala vägnätet har smala vägbanor med dålig standard där olika typer av trafikanter måste samsas.

Det råder ingen bostadsbrist i Vilhelmina tätort och under senare år har kommunen rivit hyresbostäder i tätorten, men växlingar i flyktingströmmars intensitet medför att under- och överskott av bostäder snabbt kan avlösa varandra. Situationen är en annan i byarna där det finns gott om tomma hus som behålls för sällsynta besök eller av sentimentala skäl istället för att läggas ut till försäljning. I de östra delarna av kommunen är det svårt att få lån för nybyggen, medan det omfattande fritidshusbyggandet i framförallt fjällområdet bidrar till kraftigt ökade tomt- och huspriser. Detta medför att bofast befolkning, kanske främst yngre som vill stanna kvar eller flytta tillbaka, har svårt att få tillgång till bostäder till "rimliga priser".

Luftkvaliteten är god med låga halter luftföroreningar. Utmaningar för Vilhelmina rör främst effekter av klimatförändringar, hållbar förvaltning av landskapet utifrån storskalighet och många värden och intressen, resursnyttjande och avfall, trafiksäkerhet och vattenstatus (se även mål 6, 12, 13 och 15).

 

Läs Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion

Uppdaterad den 29 november 2022