Aktuellt
Diagrammen visar jämförelsekostnad per invånare. Vilhelmina kommun är den grå stapeln. Den rosa stapeln visar jämförbara landsbygdskommuner och den lila ett genomsnitt över hela riket. Statistiken är hämtad från kolada.se
Frågor och svar om kommunens ekonomi
Det förekommer en del frågor som florerar på såväl internet som ute i samhället. Här har vi samlat och svarat på några av frågorna.
Hur ser det ekonomiska läget ut?
Det ekonomiska läget är ansträngt. Vi kommer från ett underskott 2018 på 39 miljoner kronor och prognostiserat för 2019 ett underskott på 23 miljoner kronor. Detta tillsammans med stora investeringar har lett till vi har minskat vår likviditet, alltså vår betalningsförmåga.
Vi har alltså för höga utgifter i jämförelse de intäkter vi får in.
Varför är det så?
Över tid har det inte tagits de beslut som har varit nödvändiga för att få budgeten i balans.
Vad behöver göras?
Det finns flera saker att göra. Först och främst är att minska kostnaderna, det är det vi får effekt av snabbast. Om vi inte minskar kostnaderna kan skatten bli tvungen att höjas med fyra kronor, och det tar längre tid att få effekt av.
Ett annat alternativ är att försöka på verka riksdagen – det är ett mer långsiktigt arbete som vi inte kan veta utfallet av.
Varför sparas det in på barn och skola?
När vi jämför oss med liknande kommuner är skolan mycket dyrare i Vilhelmina kommun. Om vi jämför kostnaden för förskola, grundskola och gymnasiet ligger Vilhelmina mycket högre än såväl rikssnittet som jämförbara landsbygdskommuner.
I diagrammet kan vi se kostnaderna per invånare jämfört med alla kommuner i Sverige och jämfört med likvärdiga landsbygdskommuner.
Varför är vår skola dyrare än andra skolor?
Vi har hög lärartäthet med många och små enheter, dyrare kost och hög driftkostnad. För att få en budget i balans måste vi ta bort eller förändra verksamheter. Jämför vi med liknande kommuner är skolan i Vilhelmina mycket dyrare.
Varför säljer inte kommunen skogen?
Det är en möjlighet som politiken gett förvaltningen i uppdrag att se över. Men vi ska inte sälja bort tillgångar för att täppa ett hål som kommer fortsätta dränera pengar. Då har den försäljningen blivit en väldigt kortsiktig lösning.
Vilka sitter egentligen på kommunhuset?
Här sitter stödfunktioner som IT, ekonomi, personalenheten och kansli. Dessa funktioner är stöd för hela förvaltningen. Istället för att varje verksamhet exempelvis har egna ekonomer och lönehandläggare så delar kommunens verksamheter på den personalen.
Vi har även tekniska enheten som ser till infrastruktur och sophantering, miljö- och byggnadsförvaltningen som hanterar tillsyn och miljö- och byggnadsärenden enligt lagar samt individ- och familjeomsorgen och biståndhandläggning.
Kommer det att göras fler besparingsåtgärder förutom att lägga ner/spara in på skolor?
Ja. I det läge vi befinner oss i nu innebär det att alla verksamheter kommer att genomlysas.
Kommunstyrelsen har lagt förslag till kommunfullmäktige om kostnadsdämpande åtgärder omfattande 45-50 miljoner under 2020.
Det som sker just nu är bland annat att socialnämnden har under 2020 ett sparbeting på 7 miljoner kronor, där bland annat kostnader för bemanning ses över.
Kommunstyrelsens nämnd har ett sparbeting på 4 miljoner kronor under 2020. En del åtgärder är redan gjorda medan andra är under genomförande. Bland annat har arbetsmarknadsenheten sparat in på en chefstjänst samt sänkt budgeten för feriearbeten med 400 000 kronor. Tekniska enheten har sparat in på en tjänst 50 %. Utvecklingsenheten har sparat in på en tjänst 50 %, museet har stängt för sommaren och turistbyrån har sparat in på en tjänst 50 %. Dessutom sänks föreningsbidrag och stöd till studie- och kulturföreningar. Den politiska verksamheten ska spara 500 000 kr. Sedan pågår även andra besparingar inom nämnden.
Vilka möten fattas besluten vid?
När det gäller verksamhetsnedläggningar handlar det om politiska beslut, och dessa tas oftast av kommunfullmäktige. Beslut kan även tas beslut i andra politiska sammanhang som i nämnder och kommunstyrelsen.
När det gäller effektiviseringar och neddragningar är det verksamheterna som verkställer det beslut som politiken har tagit. Exempelvis så kan beslut tas i kommunstyrelsen om att en verksamhet ska spara 4 miljoner, då kan verksamheterna bestämma hur indragningen ska ske.
De möten som närmast kommer ta beslut om besparingsåtgärder är kommunfullmäktige 2 mars där det bland annat ska beslutas om skolans besparing. På kommunfullmäktige i juni kommer beslut om budget för 2021 att tas.
Kan en kommun gå i konkurs?
Nej, eftersom en kommun har beskattningsrätt kan man i princip aldrig få slut på tillgångar. Om en kommun hamnar i ytterst svår ekonomisk situation kan det bli en fråga för staten när en kommun inte har möjlighet att betala sina åtaganden. Om en kommun skulle behöva be staten om hjälp (det som i folkmun ibland kallas för tvångsförvaltning) så skulle de icke lagstadgade verksamheterna inte få utrymmet för att fortsätta drivas. Då skulle bland annat turistbyrå, arbetsmarknadsinsatser och idrottsanläggningar ej finnas kvar.
Varför investerar vi samtidigt som det ser ut som det gör?
När vi investerar gör vi det för att sänka en kostnad på sikt.
Ska jag som kommunanställd vara orolig för att jag inte får min lön utbetalad?
Nej, du behöver inte vara orolig.
Varför sparar man inte in på resor?
Vilhelmina kommun är faktiskt redan på god väg att få ner antalet bilresor. I november hade Vilhelmina mest videomötestid bland kommunerna i Västerbotten. Det finns även en samåkningskalender för att undvika extra och onödiga resor.
Sen får man komma ihåg att det finns en föreställning om att bilresorna endast består av tjänstemän som ska på möten, och visst händer det även om det är en ganska liten del av hur bilarna används. Merparten av bilresorna rör sig faktiskt om hemtjänst, speciallärare i t ex musik och slöjd som undervisar på flera skolor (här stöder inte skollagen fullt ut fjärrundervisning vilket vi hoppas ska ändras), samt när tillsyn ska göras på anläggningar och byggen i fjällen eller driftresor för att underhålla ett fungerande VA- och IT-nät.